Om jag inte slår ihjäl mej p g a glasögonen så kommer mitt trådlösa nätverk fixa det. Ägnade mycket av morgonen till att hitta vad felet på dator 1 kan vara. Hittade ingen bra förklaring på nätet, som att fråga en politiker, va nä det vet jag inte. Åkte ut i stället. Bilder från färdvägen.
Svänger höger vid Solstrand. Första gången jag använde denna väg var nog 1949-50. Ovanför husen övergick vägen till en bredare stig.
Far å jag åkte lättviktare upp. Vi skulle besöka familjen som var brandvakt under sommaren.
Den gången fanns ett litet hus på tornet där vakten kunde vistas. Nere på marken fanns ett litet hus där familjen fanns. Nu minns jag inte vad familjen hette men tror de hade ett barn. Nu är tornet avstängt, det är helt enkelt för dåligt. Sista gången jag var uppe var 1993 då min dåvarande hund, Junior, följde med Jörgen Fahlstad upp å sen inte vågade gå ner.
Vad vi gjorde där? Ja vi jobbade åt Lantmäteriet å skulle mäta in Blåbärskullen. Lockade Junior med både ost som skinkmacka men det hjälpte inte. Var ju dörädd att ta mej ner själv men med en hund på 34 kg under armen.var det med livet som insats. Vad gör jag om han börjar sparka? Ska jag kasta ner honom eller ska vi hoppa båda två? Brandy försökte också gå upp innan avstängningsgrindarna kom upp.
Mot sydost ligger Hugnsåsen….
nordost Hammar på 6 km avstånd….
mot norr ser man kommunskrapan i Skotterud på ett avstånd av 18 km fågelvägen.
Åkte slalom här när de öppnade backen 1971. Ungefär samtidigt var jag med å startade Arko Radio. En klubb för de som hade en kommunikationsradio. Många hade handapparat på 5 w, andra hade radion fastsatt i bilen. Vi klarade fixa dit en gammal barack, antenn, lastbilsbatteri å lite möbler. Vi kunde prata med Karlstad med en handapparat, sen tog italienarna över nätet så allt dog ut. Som mest var vi ett 70-tal medlemmar.
Så gick den dagen också. Nu är det bara kvällens forskning på Maxi kvar.
