Etikettarkiv: siv

Sovonsdag 2019

Häpp! upp först 8,20. Det inkalla vinden tog nog musten ur mej igår. Frukost först vid 10! Rånade Lidl på lite ätbara varor innan pannkakor på Biltema tillsammans med herr Johansson från Häljeboda.

Hälsade på dottern i Nystuga å höll på att bli uppäten av de glada Eazy & Heiti. Snodde bilden av henne.

Det var väl i stort sett allt som hände idag. Några bilden från 18/19 sep 2015

Här tog vi adjö av kusin Siv. 

En dag på Korsets Kapell.

Fick ett meddelande i morse från klubbchefen. Det slutade med att jag anmälde mej till morgondagens Jubileumstävling i alla fall. Trots blötan. Dum som man är. Till på köpet blev jag stf tävlingsansvarig.

Min kusin i Arvika skulle vigas till den sista vilan. Hade aldrig tidigare varit i Korsets Kapell. Hittade dit, hittade andra människor, några bekanta, några jag aldrig tidigare hade sett. Där fanns även en husbil. Det var kusinen från Sälen som bytt bort husvagnen mot en såda utan att berätta för mej.

20150918_133837

Vi blev 27 stycken. Pratade med begravningsentreprenören att det var första gången jag var där. Hoppas det var den sista också. Det blev en fin ceremoni, överstökad på dryga ½timmen. Herden hade fångat Sivs själ på ett fint sätt, säkert med info från dottern.

Minnesstund efteråt med god mat. Som brukligt blir det stojigt efter en stund då folk bekantar sej med varandra. Det visade sej att ett flertal visste vem jag var, att Junior skrivit i Arvika Nyheter, att min nuvarande hund hette Brandy. Världen blir mindre å mindre.

20150918_143929

20150918_143000

Utsikten från församlingshemmet. Passade på att fota oss 3 som finns kvar i livet. Vi är 227 år ihop.

20150918_151141

Ut till Noresund, klädombyte, inknappning av dagens Seniortävling, poängberäkning. Intervjuer med de som varit ute å spelat. Ganska blött var det stående svaret.

 

En ängel har fått vingar.

Det finns människor man aldrig kommer överens med. Sen finns det de som man ALLTID kommer överens med. Siv var en sådan människa. Detta säger jag inte för att vi var kusiner utan som hon var som människa.

Vi var släkt från två håll men det kan inte bero på det men vi hade alltid kul när vi träffades eller ringde varandra. Det skilde 17 år mellan oss men vi kände oss jämngamla.

Medan vår farbror levde firade vi flera midsomrar tillsammans med honom, vi 4 kusiner med respektive. Ett tapetbord ute på gräsmattan, sill, potatis, jordgubbar å OP med Vikingarna på radion. Farbrodern gick bort 1994. De sista åren har vi haft höstträff med övernattning hos Siv. Vi har haft många minnen att prata om.

20141015_164800

Vi pratade ofta i telefon. Om inte varje vecka så varannan. Tur ingen hörde oss för ibland spårade det ur totalt. Vi var lite vrickade båda två, ligger nog i släkten? Hon brukade påpeka att hon blev på så gott humör när vi pratade, det var ömsesidigt.

Siv var en mycket positiv person. Sista gången vi pratade berättade hon om den kommande operationen i foten där hon hade en tumör. Hon påpekade att ingen vet hur det går, om det spridit sej eller att något annat inträffar. Att hennes ålder på 89 år kunde påverka insåg hon men hon hade ju fått uppleva så mycket så hon kände sej nöjd.

Kommer att sakna våra roliga samtal där ämnena sträckt sej från hundraser till vilket rödvin som var bäst. Sen klämde vi in några matrecept också. Ibland blev vi oense om Skåne var bättre än O P Andersson.

Kanske möts vi igen nån gång. Ingen av oss trodde på ett liv efter detta men ingen har ju facit.

Att vara borta är att släpa efter.

Nu handlar det inte om att bli hängande efter en bil eller liknande utan att mina åtagande släpar efter.  Efter en alldeles för varm natt låg jag o väntade på att mina släktingar i rummet bredvid skulle börja höra av sej.

Jag blev varnad i gårkväll att de skulle springa på toan hela natten så min sömn skulle bli störd. Nu var det inte spolandet som störde utan för hög värme i rummet. Är ju van att sova nästan utomhus så det blev lite klibbigt o inte vågade jag öppna balkongdörren för då hade väl Brandy lagt sej där o morrat åt omgivningen.

Gick upp vid 7, då låg Aina o Siv o pladdrade på mycket låg bullernivå. Vi fick vänta länge innan nomaderna i husvagnen behagade titta in så vi kunde äta frukost. Det var trevligt så länge det varade.

Eftersom jag inte hade så brått hem kom jag på en idé i höjd med Högvalta. Varför inte titta in hos Renée o Ståle? Vet ju att de bor i Jössefors men inget mer. Körde över vid Kärrsmossen. Hittade till sist huset o blev guidad genom reservatet. Sen finns en väg från Kolsjön över till Ottebol som jag aldrig kört. Trodde det fanns ett eller ev två hus efter den vägen men det visade sej fel. Det fanns många hus o dessutom minst 2 bilskrotar. Vet ju inte om de var auktoriserade men jädrar va skrotbilar runt husen.

Hinner just hem tills Seniorgolfen är slut. Då ligger även bunten med scorekort från gårdagen o väntar också. Det finns personen som är lögn att hitta o de som skriver ett förnamn o inget mer, de kan inte registreras.