Etikettarkiv: junior

Man kan ångra sej.

11 mm regn igår. Borde varit minst 20 då det regnade hela dagen men hälften kom väl på tvären. Inga bekanta med bland dödsannonserna i AN i dag heller. Max von Sydow kan jag inte räkna som de närmaste vännerna.

På Biltema satt Lasse F med barnbarn, Bengt J, Ulf S, Morgan K å Jaller. Där gick 1½timme. Ångrar att jag la ut den risiga filmen igår. Kunde ha väntat med den tills den funkat men nu är det gjort. Nä vi kör nån Junior i stället.

Konstiga bekanta?

Återigen har Vick i Fredros hört av sej. Som vanligt skickar han med choklad i långa banor men även några foton av  bekanta. Jag har alltid tyckt Vick vara en trevlig bekantskap men nu börjar jag undra. Har han hamnat i dåligt sällskap? På det ena fotot av hans bekanta sitter det en hare med 4 öron. Kan sånt vara normalt? Har undersökt alla uppgifter om harar på Internet i datorn på bibban men det närmaste jag kom var en skvader uppe i Hälsingland. Ingen uppgift om att de skulle ha 4 öron. Undrar om vederbörande knaprat anabola streptokocker eller om det är miljögifterna?

Själv har jag fyllt 43 månader och förärats ett eget husdjur. Inte en levande jamare som jag önskade mej utan en tygapa som håller på att svälja en katt. Måste vara det för det sticker ut nånting ur mungipan på den. Om det är svansen eller en tass vete tusan men nånting har han svalt.

På Gunnarsbygärdena har fåglarna hittat ett nyöppnat matställe. Hur de finner något matnyttigt i leran begriper jag inte. Sen begriper jag inte vad de 4 svanar som står där har där att göra. Lika många tranor är de samma som återkommer varje år. Nu har de sällskap av 8 kanadagäss. De har troligen blivit utslagna ur slutspelet eftersom de redan är här. Verkar ovanligt korkat att stå mitt i plöjningen hela dagen utan att uträtta något vettigt. Funderar fortfarande varför min tygapa tuggade i sej katten.

Eftersom jag inte tagit nått nytt foto kök vi några gamla i stället. I morron arbetsdag på Noresund.

Mars 2017 eldade jag å Ove hela banan.

Då i mars spelade jag med Anita å Hasse. Såg varmt ut då också

 

I vilken ålder bör man kunna klockan?

Samma tidiga uppgång idag som igår. Måste försöka ”rucka” blåsan hur det nu ska gå till. + 2 grader å 3 mm regn under natten. Pratade med Sture som skulle på vinprovning i Karlstad så då blev det inte han som sällskap till Biltema.

Såg fel på klockan å satt där redan före 10! Mycket dumt men till sist kom Patrik å barmhärtigade mej. Så har jag sett Norska mästerskapen på skidor, damer å herrar i Östersund. Det får bli nån gammal Junior för att pigga upp sej.

Konstiga bekanta?

Återigen har Vick i Fredros hört av sej. Som vanligt skickar han med choklad i långa banor men även några foton av  bekanta. Jag har alltid tyckt Vick vara en trevlig bekantskap men nu börjar jag undra. Har han hamnat i dåligt sällskap? På det ena fotot av hans bekanta sitter det en hare med 4 öron. Kan sånt vara normalt? Har undersökt alla uppgifter om harar på Internet i datorn på bibban men det närmaste jag kom var en skvader uppe i Hälsingland. Ingen uppgift om att de skulle ha 4 öron. Undrar om vederbörande knaprat anabola streptokocker eller om det är miljögifterna?

Själv har jag fyllt 43 månader och förärats ett eget husdjur. Inte en levande jamare som jag önskade mej utan en tygapa som håller på att svälja en katt. Måste vara det för det sticker ut nånting ur mungipan på den. Om det är svansen eller en tass vete tusan men nånting har han svalt.

På Gunnarsbygärdena har fåglarna hittat ett nyöppnat matställe. Hur de finner något matnyttigt i leran begriper jag inte. Sen begriper jag inte vad de 4 svanar som står där har där att göra. Lika många tranor är de samma som återkommer varje år. Nu har de sällskap av 8 kannadagäss. De har troligen blivit utslagna ur slutspelet eftersom de redan är här. Verkar ovanligt korkat att stå mitt i plöjningen hela dagen utan att uträtta något vettigt. Funderar fortfarande varför min tygapa tuggade i sej katten.

Vit morgon.

Eftersom jag inte satte i elsladden i kupévärmaren i gårkväll kunde man ge sej fan på att något skulle hända. Jodå, gräsmattan var vit, inte skidföre men vit.

Hamnade av nån outgrundlig anledning på Biltema. Där satt Järn, Morgan K m fl. Det blev 1½ timme innan jag kom hem. I morron ska jag å värka fötterna. Nu mer Junior.

Lättlurad husse.

Vi har misslyckats med odlingarna flera år i sträck. Allt från gurka till hyacinter bara vissnar och dör. Man ska prata med växter har jag hört så jag har gått omkring och flåsat i rabatterna men det har inte hjälpt ett skvatt. Även en liten drill har slunkit ur men ingenting hjälper. Ett år provade vi med morötter på snöre men inte ens snöret kom upp. Rädisorna blev bra men ingen ville äta dom. I år blev jordgubbarna stora som lingon. Det enda som växer är brännässlorna, stora som julgranar. Jag fick ett ben av Eklund som jag grävde ner i gräsmattan men inte fan kom det upp någon oxe av det.

Husse som brukar bli imponerad av tv-reklamen tyckte att hans hårtoppar kluvit sej så han köpte Pantene Pro-V. Inte blev hans hår bättre av det men han måste slarvat med att tvätta sej om händerna efteråt för vi hittade en tid senare en hårig sak i kylskåpet. Efter att han studerat reklamfilmen ytterligare spillde han ut resterande hårschampo i grönsakslandet. Han vattnade och brydde sej verkligen om sin odling men ingenting kom upp, bara lite fradga. Reklamfilmen visade  att det kom upp fruntimmer ur jorden med håret på ända så han skulle odla sej ett harem, trodde han.  Man ska inte tro på allt de visar på tv.

Nästa år ska vi prova potatismos för det gillar vi båda två. Klarar vi att övertala grannen att sätta falukorv blir vi självförsörjande hela vintern.

Brandy å bruden innan kvällen de skulle bli föräldrar.

 

Skåpmat.

Nu blir det gamla grejer igen eftersom det enda som hänt är vinterns 5:te semla på Biltema med fam Furuset + Bullen. Gamla Junior från 11/ 16 jan 1996

Väderbyte.

Äntligen släpper Kung Bore litet på stryptaget och nagelsprätten känns inte så påtaglig längre. Mamelucker och långkalsonger kan äntligen få välbehövlig vädring. Det brukar bli lite väderspänning efter helgerna.

Då kommer som på beställning den hjärtinfarktframkallande snön, till glädje för några till förbannelse för andra. Om inte annat så gläder det snöröjningspersonalen som fick tillbringa helgerna hemma innan helvtet bröt ut. Bara att vänta att allt ska regna bort så de får börja om på nytt. Hoppas Valfjället får behålla snön så de kan genomföra sitt SM.

Vargen har varit synlig i Häljeboda. Gråben håller till vid Klätten men gör utflykter upp mot Kyrkskogen med jämna mellanrum. Hade jag varit med skulle jag bitit svansen av den rackarn. Det kan vara han som käkat upp den lilla ulltussen uppe i Ås. Å andra sidan kan han vara oskyldig så att det är jättejamaren lokatten som fått ett skrovmål. Eller människan som helt enkelt snott vovven. Det lutar mest åt det hållet när man hör på tv hur folk uppför sej. Kan de vara så jävlig mot varandra , kan de vara jävliga mot oss andra djur.

Men det finns faktiskt generösa människor också. Bakom gamla järnhandel står en hel husvagn full av salami. Sällan man kan smita förbi utan att de prackar på mej några skivor. Som det vänliga själ jag är skulle det vara ofint att inte smaka när de ändå bjuder.

 

Oturen

Jag har drabbats av oturen. Igen! Det hände bakom Gunnarsby, en söndagsförmiddag, några dagar in på det nya året. Tidigt på morron skar jag mej i höger framlabb på något av nattens offer. En ordentligt urdrucken flaska Explorer. Det blev inga större skador som föranledde läkarbesök men medförde ett visst obehag som fortfarande gör sej påmind.

Jag stannade ute så länga att blodet koagulerat, bara för att inte kleta ner mattorna. Städning, är något jag inte tål. Tycker dammsugarslangen liknar en boaorm färdig att krama livet ur mej. Nästan som mattes famntag.

Dagen blev lunch och därmed nästa otur. Bakom Gunnarsby hade det inträffat en sanitär olägenhet. Någon hade spolat ur bakaxel eller växellådan och det uppmärksammade inte jag utan travade rakt in i skiten. Proppfull hela underredet med svart, illaluktande gegga. Mellan tårna, på insidan låren, upp i själva det onämnbara. Nu gick det inte att spara mattorna längre för husse strö sin vana trogen av det blöta med handduken men det svarta missade han. När matte återfått andan efter utbrottet återstod nästa elände. In i duschen med schampo, avfettningsmedel och hela faderullan. Blöta handdukar, blöta väggar, som gödsel för mögelsvampen.

Vad blir nu kontentan av denna olycka? Jo, vad ni än gör, håll er mitt i vägen för bilarna är minsta risken!

 

Gammal skåpmat 1,0

Ännu en tidig dag med mildgrader som så småningom sjunker. Inte mycket som hänt mer än kaffe på Biltema men bildoktorn bl a. Fortsätter lyssna på ljudboken fram till ett dimmigt skidskytte. hör klar Skamvrån av Sofie Sarenbrant, dryga 11 timmar. Nä, ni får inte veta hur den slutar, läs eller hör boken själva.

Lite mer Junior från 1996.

Ut o motionera.

Det har blivit modernt att motionera på alla upptänkliga sätt. Någon cyklar till Himalaya och knatar uppför Mount Everest. Annan går genom hela Europa. För några år sen gick några vissångare genom hela Sverige.

Husse tyckte vi skulle göra lika dan. Vi övade med att gå upp till gamla tippen vid Slaskerud. Det blir cirka 1 kilometer. Det stötte inte på några problem, han klarade det så uppkäftigheten stegrades. Nu skulle vi gå ända till Gränshallen. Dubbla sträckan om vi skulle ta oss hem. Nu började förberedelserna för nästa kraftprov, järnvägsövergången i Ås!

Han klippte klorna på mej innan han satte sej  med fötterna i en  hink för att mjuka upp eventuella förhårdnader. Medan lukten av gammal fotsvett steg ut hinken mjuknade anletsdragen och han verkade njuta av behandlingen. När inte saxen bet på kartnaglarna fick jag hämta sidavbitaren och sandpapper nummer 3 för att fila av hälarna. Efter insmörjning med en halvliter matolja verkade fötterna klara för strapatserna.

För att inte riskera något upprättade vi ett basläger bakom en nerlagd ladugård vid Höja. En kylväska med dricka, korv och mackor. För att undvika värsta hettan startade vi tidigt på morgonen, en onsdag. Med tänjande steg bar det iväg, förbi Slaskerud och ner mot den strida Ormdalsbäcken. Vi hittade en vadställe utan svårighet och tog oss över på motsatta sidan utan att trilla i. Början blev ju bra. Fortsättning följer nästa vecka. Om vi överlever.

Skräckfärden mot Ås.

Förra veckan hade vi tagit oss över Ormdalsbäcken utan problem. Stärkta av att starten blivit så bra fortsatte vi i rask passgång mot Ås. På krönet av backen vid Kojbråten tog vi första paus. Synd jag inte intog vatten när vi gick över bäcken, känner mej törstig. Efter ett mindre slagsmål med lokala mygg fortsätter vi vidare mot söder. Redan har solen börjat steka  så gruset blivit i varmaste laget. Vi tar oss förbi Solbergs utan att bli upptäckta och närmar oss baslägret.

Nu är högsta prioritet om vi ska nagga av käket på nervägen eller vänta till hemvägen. Efter votering där husse åberopade sin högre ålder beslutar vi spara maten till hemvägen. Det kom att visa sej öderstiget.  På rakan ner mot Holken i Ås börjar husse vingla med benen. Jag hade avrått honom till att ta de nya skorna men vid undersökning av de gamla ramlade en medelstor sten ledigt genom hålet i höger skosula. Nu började han få skoskav. Vi släpar oss med möda fram till Ås och funderar om vi ska avbryta men eftersom Kropp klarade världens högsta berg vore det fanken om inte vi skulle klara oss hem utan akutsjukvård.

Med skon i handen vänder vi mot norr, efterlämnande fotspår som luktar Kronolja. Ju närmare baslägret vi kom, desto större blev min illavarslande känsla att något inte stod rätt till. När vi kommit förbi chikanen före ladugården och kommit in på rakan utan att dråsa i diket hittar vi kylväskan uppbruten, maten borta, bara en dricka kvar. Jävla grävling!

I hemlighet begravd.

Har inte haft tid för något inlägg under söndagen. Främsta orsaken har varit skidor i andra hand att jag började lyssna på en ljudbok. Var inte utanför altanen igår. Inte lockande att gå ut i snön som sen övergick i regn. Väntade att Biltema skulle ringa å undra om det hänt nått då jag inte dök upp.

Idag ryckte jag upp mej å besökte båda Lidl å Biltema. De verkade nöjda båda två att jag kom. Sen hem för att höra på den ljudbok jag påbörjat. Har läst flera av Viveca Sten förut men tycker bokstäverna blir mindre för varje vecka, bättre att höra i stället.

Sonen ringde när det var några kapitel kvar så det blev ett avbrott i spänningen men nu är den avhörd med ett oväntat slut. I morron är det avslutning för året på Noresund, sen får jag hämta hem en ny bok. Mer Junior.

Semester

Värmlänningarna har fått ringa in till radion och diskutera vad deras riksdagsmän ska göra under deras långa sommaruppehåll. Många föreslog att de skulle ut och prya på någon arbetsplats. Herre Gud, finns det inte nog många arbetslösa redan? Nej, låt dem fortsätta med att åka ut på träffar de bokat redan flera månader tidigare så kommunerna kan fixa käk på bästa restaurangen, rulla fram bästa bilen, välja vägen med minst tjälskott så höga vederbörande får uppleva hur vanligt folk har det.

Annars kan man undra varför några kommungubbar med vidhängande kärringar åker till Bankok för att titta på trafiklösningen. Det är klart, trafiksituationen är snarlika i orter med några hundra innevånare och en millionstad. Det är värd varenda skattekrona.

Själv ska jag på långsemester i år då kommunen, på order av regeringen, slopat hundskatten. Förra året måste vi knycka soppan ut gräsklipparen för att komma iväg med Nelson. I år ska jag bistå med bränsle till Mörtstugan, Nelsons efterträdare. Vi har inte bestämt vart, men jag kommer att rapportera från resan, var så säker. Skulle vara kul att hälsa på i vilthägnet i Kolmården men soppan räcker inte dit. Föresten springer några av Sturres, den sneda älgens, telningar på baksidan huset och förstör gräsmattan så jag får nöja mej med att jaga dem. Det blir nog en slapp vecka i skuggan, om vädret så tillåter, som vanligt. Ha en skön semester!

En skiddag + lite skåpmat.

Sovmorron till närmare 8, det är ju lördag. Fortsatte lyssna på ljudboken sen Ring så spelar vi var klar. Sen började damskidor från Lillehammer. Om vi bortser från Johaug gick det väl ganska bra för några av de svenska tjejerna.

Måste ner till Biltema som vanligt men hem till herrskidor där det blev mer spännande. Funderade på att göra en biltur men ljudboken hindrade det + tuppluren. Det blev en enda dagsfärsk bild.

Gamla ”JUNIOR” från AN 1996

Nu kommer hormonerna.

Husse jobbar natten och kommer hem frampå småtimmarna. Då börjar dagens första promenad, lite tidigare än vanligt. Ljuset har återkommit. Ja, inte det i gatljusen som varit borta hela vintern, utan det vanliga, tidiga gråljuset. Med våren kommer de fåglar fram som hela vintern suttit och ugglat under nån grankvist.

Nu gör de sin stämma hörd och hela naturen vaknar plötsligt till liv. Alla utom husfolket som fortsätter att gå i sin vinterdvala. De borde blivit födda till björnar i stället för människor så de kunde sova hela vintern.

När jag sitter i den kvarvarande snön och hör hur iskristallerna bryts ner till vatten, hur fåglarna gläds åt ljuset och det mildare vädret, när man hör hur knoppar brister, då börjar hormonflödet. Hela kroppen sjuder av adrenalinkicken när testosteronet rusar fram. Det kommer värmeböljor som hos en klimakteriekärring och jag blir orolig till kropp och själ.

Det gör inte samma intryck på husse som fortfarande tror att det är midvinter. Samma liknöjda uppsyn, släpande benen efter sej som han gjort hela vintern. För att bättre åskådliggöra vad jag menar sparkar jag ihop herdemattan, den som brukar ligga i bilen men som nu , av någon oförklarlig anledning är uthängd på vädring och använder den som tik. Det gör samma verkan som att hälla vatten på en gås. Ingen reaktion alls. Han bara stirrar oförstående på mej, vänder och går in. Lämnar mej ensam med min fiktiva tik, ute i hormonströmmen

Galen ko ger sjuk hund.

Nu har jag äntligen fått bekräftat att hundmat är hälsovådligt. Bara lukten gör att magsyran stiger i halsen och när man får veta att de malt upp galna får och gjort djurfoder av det tappar man aptiten totalt. Det måste till människor för att  göra något så  idiotiskt. Att de straffas med aids, ebola och allehanda skit är inte mer än rätt när de håller på med sin manipulation.

En norsk katt har blivit smittad i Odal och jag misstänkte ett liknande fall i Gunnarskog tills jag fick veta att jamaren lagt svansen på elstängslet  till hästhagen. Bara han klarade att slita sej loss slutade skakningarna. Inporten av engelskt kött har upphört men jag såg ett misstänkt fall härom dagen. I källaren stod några människor med kniven i högsta hugg och styckade ett djur. Det kunde gott och väl varit en knepig kossa de smugglat in i lönndom

Nu är ju gränsen mellan galenskap  och geni minimal så det enda man kan ställa diagnosen på är att kossorna använder knäna som kastanjetter. De liksom dansar som på ravefester.

Husse har käkat lite kött efter jul så det finns möjligheter att han smittats. Då får vi hoppas på att byggandet börjar igen så att jag kan hyra ut honom som vibrator när de gjuter valv och köpa riktig mat för inkomsterna. Det blir bara att ställa ut honom i smeten och låta honom så och skaka några minuter tills betongen kilat in sej i hörnen. Han behöver inte ens renspolas för överbliven betong kommer ändå att skaka av honom.

Mera snö.

Morgonens stora spörsmål var: Går det att använda gympadojor idag? Tål att tänkas på. Gjorde det under frukosten. Å andra sidan, hade jag något ute att göra?

Visst hade jag det. Måste ju besöka Biltema. Tänk vad de skulle undrat vart jag tagit vägen. Passade på Lidl när jag ändå var i de faggorna. Köpte bl a en färdigrätt, lagomt stor lasagne á 21,90.

Det har fortsatt att drälla ner nederbörd hela dagen, stundom regn stundom snö. Bara att stanna inne. Junior i AN 1996

Lavinfara avvärjd.

Ungdoms-SM i att klämma lagg i Valfjället är ett minne blott. Redan i ett tidigt skede kom en förfrågan om min medverkan. Eftersom det varit lavinproblem i vinter tyckte tävlingskommitén att de borde minska riskerna genom att ha en lavinhund i beredskap.

Vi övade i en snöhög bakom Gunnarsby genom att gräva ner 3 hg falukorv. Det stötte inte på några svårigheter liksom husses strumpor som jag lokaliserade på 4 km. Vi fortsatte övningen hemma och bakom huset hittade jag den försvunna fjärrkontrollen till TV:n. Den försvann tidigt i vintras så nu kan vi ställa undan teleskopfiskespöt vi använt att peta in knappen med.

Nu blev det inte något jobb ändå för de ville att jag skulle dubbeljobba som vakthund under natten. Då matte fick veta det blev det stopp. Hon blir kelsjuk fram på småtimmarna och när hennes krammuskel tar överhanden måste jag finnas till hands. Har föreslagit att hon skulle använda husse i stället men det vill hon inte.

Nu hände det inte något oroväckande, alla höll sej i preparerat område så off pist-åkandet blev ett minne blott, inga laviner har rapporterats i området. Till god hjälp är att utanför pistat område växer träd, det avskräcker betydligt.

För att ha koll på den blivande väderleken hade tävlingskommitén konsulterat ett nytt orakel. En äldre herre med träben och spansk åsna vid namn Helge.  Han tittar på barkborren. Kryper de längre in i träbenet blir det kallare. Är svansen på åsnan våt blir det regn. Enkelt och lättbegripligt.

Mera gamla Junior.

Se där! När jag såg det snöblandade regnet i gårkväll var det lättare att stanna kvar i sängen i morse, nästan till 8. Kaffe på Biltema vid 11 som vanligt men jag missade personalen från Kyrkan som kom då jag gick ut. Besök i Simulatorhallen där Börje, Lars å Ove spelade.

Köpte ”dagens” på Coop. Gratäng, stek, pepparsås å lite grönt. 37 spänn.

Köp en kvinna!

Åmotfors har förärats en ny affär som handhas av Eda Kvinnor. Ingen dum idé. Ingen dum idé alls, men marknadsföringen måste ske med viss varsamhet och vara ytterst tydlig. Det får inte förekomma något tvivel om vad affären tillhandahåller annars kan det få ödesdigra konsekvenser.

Det första att tänka på är det geografiska läget. Eda ligger i EU:s utkanter och detta medför vissa skyldigheter mot övriga Europa även om det kan medföra fördelar. Att marknadsföra hantverk i Eda borde inte vara så invecklat men med norskarna bakom ryggen kan man aldrig veta. Allt kan missuppfattas.

De hade inte haft öppet många dagar förän en norsk buss från Toten Bussaksjesellskap bromsade in så den påströdda halksanden hamnade utanför Cykel & Sport. Ut strömmade karlar av alla de slag och slogs för att komma först in. När de första sprängt dörren av gångjärnen och de hukande biträdena kommit i upprest ställning men med rädsla i blicken kunde den första göra sin beställning. Han ville ha en rundnätt, blåögd tös med stora bröst.

När det gick upp för de övriga, tidigare ivriga spekulanterna, att det inte fanns några fruntimmer att köpa troppade alla ut igen. Kvar fanns de halvt ihjälskrämda biträdena och en dörr som stod lutad mot väggen. Om norskarna kommit på invigningen kunde de fått Konrad Larsson för en billig peng.

Det gäller att inte sammanblanda tjänster och företeelser.

???

Ha förtröstan, gott folk. Snart kommer våren och med den snösmältning, tjälskott och maskrosorna. Visserligen knäpper det till och spriten i termometern fryser till men så fort solen dyker upp skvalar smältvattnet ur stuprännorna. Sorkarna stiger mot ytan och blir mer lättfångade och man blir skitigare.

Här i Eda händer omvälvande saker. Hundklubben övar sina människor varje söndag på nya övningsfältet vid Furunäset, Fundo drar ner på verksamheten och på andra sidan vägen har en massa hemsamariter flyttat in i de tomma hyreshusen. Trevligt med lite liv men att tänka sej få lite hemhjälp gick inte. Det ingick inte i deras åtagande att laga mat åt mej, sa dom. Som jag förstått ska de vara utbildade till att göra livet lättare för andra. Varför då inte öva på mej?

CHC går inte upp i Elitserien i år heller till glädje för Epnils som inte vill ha mer oväsen. På hemmamatchen mot Stavnäs höll han på att åka på en snyting när folk gjorde vågen. Han ramlade av högtalaren när Mora Träsk drog igång. Nu bävar han för dansbandsgalan i april. När de erotiska ångorna från dansgolvet stiger mot taket blir han yr i bollen och måste spänna fast sej för att inte ramla ner i nåt dekolletage. Han skulle landa mjukt men varmt.

Snart drar det ihop sej till invigning av det nya turistcentret vid Morokulien. Har varit och tittat i vinter men det var så mycket bråte att det var svårt att få nån uppfattning om utseendet. Skylten med Eda Kontrovers Center är beställd och kommer snart

Tragiskt.

Gårdagens rubrik att jag kände mej som en björn blev inte klarlagd. Jo det känns som att jag travar runt i sökandet efter ett ide där jag kan stanna till våren. Har inte hittat det än. Sen det första man får veta när man vaknar är att ännu en forskare från Maxi lämnat oss känns ännu mer tragiskt. En man jag känt över 60 år som jag aldrig hört sagt ett ont ord om någon.

En dag då sporten splittrade mej. Golf på tv, skidor på datorn, ännu mer idrott på radion. Måste ändå komma utanför väggarna, kaffe på Biltema. Var nästan ensam då jag kom, desto fler när jag gick. På andra sidan gatan var det Stora Barnkalaset.

Läste i tidningen att Eda var överhöljd av etableringsansökningar men kommunen hinner inte bearbeta ansökningarna. Det borde väl vara prio 1?

Det är rökförbud utanför ingångarna till affärer å restauranger. Nere vid Centret har de tagit bort askkopparna som satt i sopställen men då de är platta på ovansidan ligger fimparna där i stället. Tycker inte det blev bättre. Lovade att kontrollera toaletterna vid Centren men har bara klarat av Biltema som får +++++, där behöver man inte spola heller, det görs automatiskt! Det är 13 år sen de byggde första Centret men jag har ännu inte besökt nån toa där. Måste rycka upp mej.

Vad gör vi nästa år?

Jag har funderat på vad jag ska göra nästa år. Blir det ett roligare år eller fortsätter tiden trampa runt i samma illavarslande spår? Kommer jag att få problem med öronen eller vricka tassarna? Fastnar svansen i en bildörr? Det är mycket att fundera över just nu.

Människor har det inte lättare. De vet knappt från dag till dag vilka regler som gäller. Ena veckan ska det vara si, andra så. Att avge något nyårslöfte verkar meningslöst då vi inte vet spelreglerna på förhand.

Kanske blir allt annorlunda sen Göran Nivea fått Sverige att uppfylla konvergenskraven. Frågan är om det finns några människor kvar i Sverige då. De har kanske flyttat över till Norge. Lillebror har vuxit upp och visat sej betydligt intelligentare.

Närstående har berättat om den tiden då flyttlassen kom från väster och ett helt bostadsområde växte upp med bara norrmän. Nu står det mesta öde då de märkte att det gröna gräset på andra sidan inte fick nån gödning utan vissnade ner.

Fler i bekantskapskretsen jobbar nu i Norge men av någon anledning flyttar de inte utan pendlar i stället. Kanske de fortfarande tror att EU-medlemskapet ska leda till något av det era folkvalda lovade en gång.

Hur som helst, får jag ingen mat hemma vet jag var jag ska skaffa det. Är fågelmaten slut vid Blåklinten och Roma inte har öppnat brukar alltid Birgitta och Per-Erik finnas på plats. Även om de inte öppnat än!

Medan ni funderar på det här önskar jag läsekretsen Ett Gott Nytt År 1997.