Etikettarkiv: junior

Det får bli några Junior.

Enda bruden som var ute på Storgatan idag men hon ville inte snacka.

Annars har det gått i skidor hela dagen men det har väl alla sett så vi kör nån gammal Junior i stället.

Nu smäller det!
Den underliga sommaren är med god fart på väg mot höst. Mörka, blöta kvällar då det inte går att komma till tals med en människa förrän sent på lördagskvällen när Loket vinkat godnatt. Ingen visar sej ute, ingen ringer, ingen vill ta en promenad. Trist!
Då börjar älgjakten. Sturre, den sneda älgen, har redan i god tid ordnat vilorum hos Anna Gustavsson. I år har han sällskap med sin inte alltför trevliga son. De har hyrt in sej under den sydöstra apeln med vinteräpplen i vanlig ordning. Där ska de stå fram till i November när folk gett upp hoppet om att få dem på tallriken. Nu är det inte enbart älgar som lever farligt utan en del tamboskap ligger illa till. Bönderna låser in kreaturen i lagården för de är inte säkra på att grannen ser skillnaden på älg och tjur. Under årens lopp har de mest udda saker fått sej en kula. Rälsbussar, traktorer, höskrindor bara för att nämna några. Någon dristig bonde hade målat ko på sin kossa men vad hjälpte det?
För att vara på den säkra sidan har alla som äger en grålle-traktor gömt undan den till efter älgjakten. Eller varför inte göra som den händige i Sjögervål som monterade på 2 herrbetjänter på kylaren. Varför nu detta drastiska steg? Jo, därför att oxar med stora hornkronor ska sparas till avel. Visserligen såg hans Allis-Chalmers underlig ut men den såg mer ut som en avelstjur än en traktor. Undrar om de polska lingonplockarna blivit informerade om faran?

2 nya medaljer!

Man kan undra vad Johaug äter till frukost? Att hon dricker raketbränsle är väl ingen nyhet. De svenska tjejerna är ju riktigt bra men hamnar ändå långt efter. Märker att jag glömmer att andas ibland. Kommer andfådd in på Biltema för dagens 5:te kaffekopp.

Min dumma fan klarade inte åka förbi en grusväg utan svängde in å skitade ner bilen. Man lär sej aldrig som Lena Ph sjunger. Har suttit ute i solen idag. Blev säkert en kvart innan det blev för trist. Nä vi kör en gammal Junior igen.

Blåsippan ute i backarna …
Bengan på Hagen, han med knölarna, har ett fasligt sjå med kommunalrådslönen. Ser man i taxeringskalendern så är det inte så mycket annorlunda lön än en skiftarbetande Fundoanställd. Då har de den förmånen att när de stämplar ut stannar jobbet innanför grindarna medan ”rådets” jobb finns med hem. Bara att bemöta kritik på insändarsidorna borde vara en halvtidstjänst.
Sen måste jag återkomma till tipspromenaderna som poppar upp lite varstans i bygderna. Häljeboda måste lägga sina på höstkanten så vinstsparkarna kommer till användning direkt. De som gör frågorna måste ha ett litet hel…, ursäkta, problem.
Bara en sån trival fråga som den om blåsippans sexualliv. Kan inte påminna mej att jag ägnat frågan en tanke tidigare men plötsligt dyker spörsmålet upp och engagerar massor av individer en längre stund. Hur hundar gör vet jag och även maskrosor tror jag mej klara med lite fantasi, men blåsippor? Har aldrig hört talas om att detta brännande ämne nånsin blivit kartlagt. När Linné inte längre finns bland oss och Marlena ägnar sej åt människor borde det finnas utrymme för någon arbetslös forskare som specialiserade sej på detta ämne under skoltiden. Efter mycket funderande om det kan vara snigel eller myran som hjälper till med fortplantningen, eller någon hittils okänd företeelse, bordläggs frågan för att avhandlas gemensamt av de närvarande när vi närmar oss målet.

När jag skrev detta ringde en man från Åmotfors å skällde ut mej. Han hade offrat tid på att kolla min inkomst å påpekade att kommunalsrådslönen var betydligt överlägsen min. Detta var en söndagsmorgon å jag låg kvar i sängen nyss vaknad. Efter 45 minuter måste jag avbryta hans utskällning för jag måste ut med Junior.

Blir mer Junior eftersom inget nytt har hänt.

Riktigt trevligt att vakna i morse, nästan ingen snö kvar på gräsmattan, + 5 grader å vinden var inte svinkall. Ingen skidåkning på tv så det blev kaffe på Biltema som vanligt sen jag förhört släktingarna i Sälen hur läget var. De väntade hem sonen från Uppsala å skulle inte ner till byn å frottera sej med gästande smittbärare.

Rätt lugnt på Biltema men kaffet smakade som vanligt utmärkt. Tittade in på Centret där det var ännu lugnare, flera affärer öppnar först vid 11-tiden å stänger kl 16. Träffade bekant som berättade att 2 gamla bekanta stockholmare avlidit.

Lev idag, i morron kanske du är död!
Börjar nog bli gammal för jag har börjat fundera på meningen med livet. Tanya, collitiken och jag brukar fördriva nån eftermiddag med att ligga och grunna i en snödriva. Hennes husse har samma jobb som min så hon är lika ensam, men vi har varandra de få stunder jag kan smita. Har förstått att folk gör likadant. De har inte tid att leva nu utan förbereder sej för att leva i morron. Risken är ju att du vaknar och är död! Då var ju alla förberedelser förgäves. Sen finns det individer som inte har nog av egna bekymmer utan måste engagera sej i andras elände. Vilket intressant, kreativt liv de måste ha. Det finns hur mycket sysselsättning som helst eftersom det alltid finns någon att baktala. Om inte annat kan de klaga på tv-program eller vädret. Att det finns en avstängningsknapp verkar ingen ha upptäckt. Vädret är också något som det är idé att klaga på. Nej, anmärk på att grannen köpt ny bil eller bytt fru i stället. Det är mycket elakare och absolut inget du har med att göra, då stiger du i värde hos likasinnade.
Men som alltid har jag ett motargument! Om vi hundar avlade av oss så alla måste ta sej an en vovve skulle samhället se annorlunda ut. Alla måste ut och träffas öga mot öga. Den som baktalades kanske inte alls gjort sej förtjänt av uppmärksamheten? För att inte tala om den livgivande motionen. Risken vore att sjukhemmet fick läggas ner och några blev arbetslösa.
Jag ser på Tanya att hon är intresserad av tanken på valpar. Tiden får utvisa vad som händer.

En händelselös onsdag i februari.

Bara nån enstaka minusgrad å nån centimeter nysnö mötte mej i morse. Som tur är var det skidor på tv. Oväntad medalj i parallellslalom sen var det trevliga slut. Att skjuta verkar inte vara Svenskarnas paradgren just nu.

Men tuppluren blev en höjdare i alla fall. Pratar vaccinsprutor med grannarna, ingen har fått. Lite tv, mycket vloggar. Vi kör en julig Brandy.

Nu kommer den. Julen!
Ingen har väl undgått att märka att julen är på väg? Förtrupperna har redan ockuperat samhället och vi väntar nu med bävan på nästa anfallsvåg. På övergångställena parkerar sej de norska damerna för att titta i varandras väskor. De kan ha missat något den andra köpt. Att någon med bil vill fram verkar inte intressera dem det minsta.
Kön utanför Systemet blir bara längre och längre. Konstigt då norrmännen, enligt gammal hävd, alltid varit ett hembrännande folk. Varför ska de då köpa spriten?
Utanför Grillen har någon lämpat av en massa julgranar. Har provpinkat några men inte hittat någon som passar. Det blir väl som vanligt, en akututryckning till skogen för att knycka nån lämplig buske som barrar på Annandagen. Inte nog med att den barrar utan den ska placeras just vid min utgång. Med tv:n på ena sidan och braskaminen på andra har julgranen små förutsättningar att överleva till Nyår. Det vore bättre att den blev kvar i skogen och att vi hade besökstid varje eftermiddag i stället.
Jag och husse ska fira julen hemma medan matte troligen ska ut på strövtåg. Då ingen av oss gillar lutfisk hoppar vi över den och inriktar oss på betydligt större skinka i stället. 10-15 kilo verkar lagom. Kan vi då trycka i oss lite prinskorv och köttbullar också borde vi överleva julottan. Vår religiösa status är relativt låg så troligen sover vi över julottan och inriktar oss på Ris a la Malta på eftermiddan.

En onsdag i februari.

– 12 å en gryende sol vid 7-tiden i morse. Det rasslade i ytterdörren, 2 tjejer skulle byta låscylinder. Nu har jag en nyckel till lägenheten å en annan till ytterdörren. Det gäller att hålla ordning på detta om jag skulle smyga ut nån kväll när dörren gått i lås.
Camilla kom å tränade mej. Funderar på om jag ska konsultera Lars Broman igen. Ena benet är kortare än det andra, brukar ofta vara så när man besöker honom men nu känner jag det själv å det påverkar höften.
Ner till Lidl å sen in på Biltema, denna gång utan semla. Hade tänkt besöka Valfjället å käka där men får inte kontakt med Björn så jag ringer Fredde. De har bara öppet under helgerna så det blev gulaschsoppa hemma i stället. Skulle så gärna växlat några ord med Johanna.

Fick fakturan från Apoteket på alla påsar hemtjänsten hämtat ut. Fan, de var ju nästan gratis. Vi kör ännu en Junior.

Har Ni deklarerat?
Trodde i min enfald att jag skulle slippa deklarera. Inte! Det dimper ner ett brev från Skattemyndigheten där det står : ”Som nybliven redaktör bör Du deklarera”.
Inte ens en sådan där förenklad, utan särskild, som det så vackert heter. Hur de luskat upp min adress vet jag inte, men jag funderar på att skriva mej i Norge nästa år. Efter det att vi gått med i EU vet man inte vad de blandar i käket. Norges mat är alltid utblandad med hälften fisk, det vet man.
Men för att återgå till skatteplikten måste jag väl ändå beviljas vissa avdrag? Jag besökte Åmotfors för nån vecka sen. Då måste jag få dra av för fördyrande levnadsförhållande? Hamburgaren kostade 30 spänn. ”Uppge om Ni har någon beskattningsbar naturaförmån”, sa de på myndigheten. Jag kommer inte att uppge korven jag får av Birgitta. Aldrig!
Reseavdraget blir det lite knivigare med men jag ska försöka göra avdrag för obekväm reseställning. Jag måste sitta nerhukad i ”Nelson” för att inte slå i skallen. Det borde vara förmildrande omständigheter. För att få vissa upplysningar måste jag dela med mej av tuggben m.m. På vanlig svenska heter det muta, på byråkratspråk heter det ”utgifter för inkomstens förvärvande”.
Om man varit sjuk en längre tid går det att göra avdrag för medicin och sjukhusvistelse. Inte har jag varit sjuk men man kan alltid åberopa rävskabb, det kan de aldrig kolla. Jag ska 0-taxera som de stora grabbarna!

Semmeldag IGEN.

Vaknade för tidigt idag igen, uppe å studsade 06.30 å det var – 12 å nordlig vind. Pratade med Karin i Sälen som hade – 25 å samma vind så man ska ju inte klaga.
Åkte ner till Biltema å klämde ner ännu en semla så var lunchen ordnad. Sen till Lidl.

Trist när det inte är nån skidåkning på tv så det fick bli några vloggar i stället innan tuppluren.
Vi kör en Junior igen.
Problembarn.
Har alltid önskat mej en kompis men ingen hörsammar min önskan. Jag fyllde 4 år den 15 september men ingen gåva ramlade in. Ingen verkade komma ihåg denna viktiga händelse. Gick hela dagen och väntade på att bekantskapskretsen skulle dyka upp med oxfilé, Budapestlängder eller en kompis. Därav blidde intet. Husse donade i sovrummet, jag fick inte vara med. Han gick på jobbet på kvällen, matte kröp upp i soffan som vanligt och jag blev liggande ensam under bordet. Ingen present. Deprimerande!
Dagen efter, när de gått på jobbet, smög jag som vanligt in i sovrummet och kröp upp i den fortfarande obäddade sängen. Då ser jag plötsligt att en annan hund hoppat upp i en liknande säng! Var fan kom den ifrån? Jag hade då inte släppt in den. Den ser inte direkt trevlig ut heller utan sitter och glor dumt på mej. Jag morrar mot honom och den dumma fan svarar med att öppna munnen och visa tänderna. Efter det gått en bra stund utan att vi kommit nån vart tyckte jag det var lika bra att lägga mej. Vad händer? Jo, byrackan gör precis lika dant! Eftersom han ändå håller sej på sin kant slumrar jag in några timmar. Vaknar av att matte kommer hem och när jag sätter mej upp sitter den andra hunden fortfarande kvar. Då jag tror att matte blir sur om jag släppt in en annan hund beslutar jag med för att jaga bort den innan hon hittar honom i sängen. Tar ett skutt mot honom och kör huvud i väggen så glaset yr. Matte blir förbannad för att jag förstört den nya spegelväggen. Interninformationen är dålig.
I morron kommer Camilla.

Ännu kallare idag.

– 13 var ju ännu kallare än igår. Spelar ingen roll om det är fint ute, när man har KOL känns det bättre att hålla sej inne. Men dagens besök på Biltema kan man inte missa. Åkte vägen över Ås hem, där hade inget förändrats sen sist.
Har sett massor av vloggar från seglare i Karibien. De verkar ha betydligt varmare å trevligare. Pratade med sonen i Torsby som hade samma väder.

Vi kör en gammal Junior igen.

Från lavinhund till rökdykare.
Nästa steg i utvecklingen har varit att utbilda mej till rökdykare. Eftersom lavinhundar är dåligt efterfrågade under sommarhalvåret måste det till lite mer för att få skutan att gå runt. Nu har jag varit på brandstationen i Arvika under en vecka för att lära mej bistå människan även under andra, inte alltför angenäma omständigheter.
Det började med att Tomas Erlandsson bjöd på hembakade bullar för att skapa bra gruppkänsla. Efter en kvart var bullarna slut så han åkte hem för att baka fler. Första tiden fick jag vikariera som levande brandvarnare men ingen brand uppstod, bara någon enstaka fimp som singlade ner. Ambulanspersonalen började tycka synd om mej där jag låg ensam och övergiven, så de bjöd mej på någon inälva av en inbiten rökare de kört tidigare under dagen. Det kunde lika väl varit falukorv, den är också rökt.
Efter några dagar var det dax att åka ut till Vik för att rökdyka i övningshuset. Orden var klar! Leta upp gubben och släpa ut honom! Tillsammans med några Åmotforsbor och Jarnskeinger begav jag mej in i röken. Vad ser man i rök? Inte ett piss! Vi trevade oss genom undervåningen utan resultat men på övervåningen fick vi napp. Inte att vi såg honom men han hade troligtvis ätit något olämpligt för han hade dragit av en rökare så lukten borde känts ända nere i Furtan. Därav kan man dra slutsatsen att andningen inte upphört. Eller att han redan börjat ruttna. Efter en snabb obduktion av Lellis och Öholm kunde ambulansen avskrivas. Denna gång!

Så kom våren tidigt i år.

Varmgrader å regn när man kommer upp. Har inget behov av snö men nog fan är det trevligare än regn bara man slipper skotta. Hade gjort upp med Allan att träffas på Biltema vid 11-tiden sen han varit på VC. Längesen vi hade möjlighet att prata då han finns i Töcksfors. Nu fick vi en stund ihop tillsammans med Bodil hans sambo.

Tittade senare in på Centret där det inte var trångt. Hem å såg skidskytte å lite rally innan jag somnade i soffan. Lite mat tillagat av det som fanns hemma. Saknar tomater så det blir att handla i morron igen. Lite mer Junior.

Lev idag, i morron kanske du är död!

Börjar nog bli gammal för jag har börjat fundera på meningen med livet. Tanya, collitiken och jag brukar fördriva nån eftermiddag med att ligga och grunna i en snödriva. Hennes husse har samma jobb som min så hon är lika ensam, men vi har varandra de få stunder jag kan smita. Har förstått att folk gör likadant. De har inte tid att leva nu utan förbereder sej för att leva i morron.    Risken är ju att du vaknar och är död! Då var ju alla förberedelser förgäves. Sen finns det individer som inte har nog av egna bekymmer utan måste engagera sej i andras elände. Vilket intressant, kreativt liv de måste ha. Det finns hur mycket sysselsättning som helst eftersom det alltid finns någon att baktala. Om inte annat kan de klaga på tv-program eller vädret. Att det finns en avstängningsknapp verkar ingen ha upptäckt. Vädret är också något som det är idé att klaga på. Nej, anmärk på att grannen köpt ny bil eller bytt fru i stället. Det är mycket elakare och absolut inget du har med att göra, då du stiger i värde hos likasinnade.

Men som alltid har jag ett motargument! Om vi hundar avlade av oss så alla måste ta sej an en vovve skulle samhället se annorlunda ut. Alla måste ut och träffas öga mot öga. Den som baktalades kanske inte alls gjort sej förtjänt av uppmärksamheten? För att inte tala om den livgivande motionen. Risken vore att sjukhemmet fick läggas ner och några blev arbetslösa.

Jag ser på Tanya att hon är intresserad av tanken på valpar. Tiden får utvisa vad som händer. Sonen ringde just innan På Spåret börjar.

 

Nu blir det mer Junior.

Det blev nått vajsing med sänggåendet i gårkväll. Blev för tidigt för jag var uppe 01.45 i natt, satt ute en stund å lyssnade på de få lastbilar som åkte på 61:an. Sen gick det utmärkt att somna om.

Spratt upp ur sängen igen 07.30 å tuppluren hindrades av skidskytte. Innan dess besökte jag Biltema för lunchkaffe. Satt med en förbannad Bildoktor. Han hade skottat sej ut på gatan sen kom snöröjningen å klämde in 3 kubikmeter snö på hans uppfart.

Det gick inte så bra på skidskyttet så jag hade kunnat använda tiden till uppiggande sömn i stället. Pratade med Allan i Töcksfors när det ringde igen. Fick ringa upp när jag å Allan pratat klart. Det var min sköterska som hade ringt lite tidigare. Vi fixade det vi ville på 3 minuter.

Sen ringde hemtjänsten. De hade varit här men jag var inte hemma så jag fick fixa maten själv. Gick utmärkt. Har sett lite bortglömda tv-program på play. Det är det som hänt så vi spär på med gamla Junior.

Ansiktslyftningen. Från 950507

Nu börjar Storgatan likna en piazza utomlands. Toppen! Med soffor och nyplanterade träd. Hoppas de överlever Charlotta. Riktigt mysigt, fattas bara ännu en uteservering nu när Källmans renoverat sin. De bör gå en ny vår till mötes om sommaren blir fin med läget mitt emot Bolaget. Jag har inte fått något svar från Anders Johansson på min arbetsansökan angående vattningen av buskarna men hans gulliga fru skulle ge mej förord.

Det har uppstått en ny grupp av handikappade som cyklar. Problemet kan näpperligen sitta i benen utan längre upp? De parkerar sitt fortskaffningsmedel på Wermlandsbankens handikappsparkering så de som har bil och är rörelsehindrade måste ställa den på något annat ställe. Kanske det vore idé att öppna en lucka i väggen och börja med drive-in service?

Sen denna ytterst trevliga sysselsättning som kallas tipspromenad. Folk och hundar kommer ut, träffas omkring ett gemensamt problem och struntar i andras. Den enklaste fråga kan engagera deltagarna en hel förmiddag. De riktigt vetgiriga tar vägen om hemmet och kommer utsläpande på första bästa uppslagsverk, kartböcker eller När Var Hur 1988. Det finns ovanligt lite frågor om hundar men det kanske bättrar sej när Hundklubben startar egna tipspromenader.Om Byalaget dessutom klarat att gömma en fråga på något bra ställe blir det ett fasligt rännande fram och tillbaka innan de ger upp och sätter dit en etta. Detta är folkfest!

Blev inte som jag tänkt mej.

Tänkte sovmorron men så blev det inte, bara 20 minuter längre än vanligt. Måste vara den biologiska klockan som inte går att ändra? Bara lite slalom på tv, inte så kul längre när varken Frida eller Ingmar är med.

Trodde jag hade handlat allt men ser att snabbkaffet snart tar slut. Att gå till Lidl vågar jag inte, får försöka hitta nått transportmedel på annat sätt. Har blivit några små övningar idag också men tycker det är trist. Inget samtal från nån doktor idag heller. Vi kör ännu en Junior.

Rapport från Junior 1998

Året närmar sej zenit och då infaller julen. Nytt för i år är att min förr om åren alltid återkommande personliga toalett blivit ersatt av en ljusstake. Barrar mindre men ett helsike att komma upp på fönsterbrädan för att pinka. Har övergått till järngryta med enris. Blir lite odör men ger julstämning.

Vi ser med tillförsikt fram mot det nya året. Då ska gamla regeringen i Eda avgå och den nya konstellationen inträda. Dom förra tog fram kniven och innan den hunnit torka satt den i ryggen på nästa meningsfrände. Sånt tycker inte folk om. De nya har lovat halverade utgifter och dubbelt så bra service. Ska bli kul att se hur de klarar den ekvationen.

Har hela hösten blivit anklagad för att ha jagat en katt! Så fort jag rör mej utanför, av lantmäteriet utstakad tomt, går telefonen varm. Att jag skulle nöja mej med att jaga enstaka katter är en felbedömning. Finns något som springer jagar jag objektet oavsett hårfärg. Fåglarna borde skaffa sej en ombudsman som tog till vara deras rätt att käka mask utan risk för överfall av vildsint jamare.

Charlottenberg har hela hösten varit invaderat av norrmänn. Detta köpglada folkslag har satt press på ortsbefolkningen. Kärringarna har fått gömma sidfläsket under kappan. Det har de gjort tidigare också men då har det har varit deras eget. Så fort norskarna finner något som luktar gris börjar näsborrarna vibrera, ögonen blir simmiga och händerna gör sej reda att rycka till sej härligheten. Många äldre åker till Åmotfors och handlar då de inte vågar riskera skador pga benskörhet.

Med bävan väntar jag på nyåret. Då ska det smällas och leva fan. Brukar tillbringa natten under sängen. Hoppas ni slipper det.

Nystuga 2019