Etikettarkiv: ås

Det blev ett överhopp igår.

Fredagen var som vanligt blåsig men solig. Besökte Lidl å sen kaffe på Biltema som vanligt. Gjorde en biltur till Ås, mycket dumt för vägen var som en lerhåla.

Meningen var att fota några närgångna älgar hos Mona men det blev 2 rådjur av 7 som inte försvann in i buskarna. Fredagens samtal med Putte blev kort, under 20 minuter för Mikael, sonen, dök oväntat upp. Han klarade att koppla ihop aktionskameran med datorn innan han försvann mot Torsby. Sen På Spåret å Skavlan.

Hade tänkt berätta om en dröm jag haft men insåg att det kanske inte var lämpligt, därför inget bloggande igår.

Lördagen var både regnig å blåsig. Har en sjärtvärmare ute på stolen som jag glömde i gårkväll. Nu hade den blåst bort, troligen ända till Norge för den finns inte häromkring. Sture ringde, han kunde inte besöka barnbarnen, de hade vattkoppor så han skulle inte gå ut idag.

Regnet upphörde men vinden stannade kvar. Ner till Biltema för 11-kaffe samtidigt som jag köpte med en räkmacka hem. När jag skulle åka hem höll jag inte på att komma ut. När jag till sist klarade trycka ut dörren fastnade jag halvvägs ut innan vindkulan gav upp å jag kom ut.

Solen kom, vinden lika hård men jag klarade fota bladen på häcken. Skidorna slinter inte Sveriges väg så jag betalade räkningarna i stället. Började bli suken på räkmackan. Överdelen kanade av underdelen när jag fick ut den ur påsen. Mycket god.

Tog en filmsnutt med aktionskameran som jag la upp på fb. Kan inte lägga upp den här för WP godkänner inte filformatet. Måste i så fall lägga upp den på Youtube å länka den men så avancerad är den inte.

Gammal skåpmat 1,0

Ännu en tidig dag med mildgrader som så småningom sjunker. Inte mycket som hänt mer än kaffe på Biltema men bildoktorn bl a. Fortsätter lyssna på ljudboken fram till ett dimmigt skidskytte. hör klar Skamvrån av Sofie Sarenbrant, dryga 11 timmar. Nä, ni får inte veta hur den slutar, läs eller hör boken själva.

Lite mer Junior från 1996.

Ut o motionera.

Det har blivit modernt att motionera på alla upptänkliga sätt. Någon cyklar till Himalaya och knatar uppför Mount Everest. Annan går genom hela Europa. För några år sen gick några vissångare genom hela Sverige.

Husse tyckte vi skulle göra lika dan. Vi övade med att gå upp till gamla tippen vid Slaskerud. Det blir cirka 1 kilometer. Det stötte inte på några problem, han klarade det så uppkäftigheten stegrades. Nu skulle vi gå ända till Gränshallen. Dubbla sträckan om vi skulle ta oss hem. Nu började förberedelserna för nästa kraftprov, järnvägsövergången i Ås!

Han klippte klorna på mej innan han satte sej  med fötterna i en  hink för att mjuka upp eventuella förhårdnader. Medan lukten av gammal fotsvett steg ut hinken mjuknade anletsdragen och han verkade njuta av behandlingen. När inte saxen bet på kartnaglarna fick jag hämta sidavbitaren och sandpapper nummer 3 för att fila av hälarna. Efter insmörjning med en halvliter matolja verkade fötterna klara för strapatserna.

För att inte riskera något upprättade vi ett basläger bakom en nerlagd ladugård vid Höja. En kylväska med dricka, korv och mackor. För att undvika värsta hettan startade vi tidigt på morgonen, en onsdag. Med tänjande steg bar det iväg, förbi Slaskerud och ner mot den strida Ormdalsbäcken. Vi hittade en vadställe utan svårighet och tog oss över på motsatta sidan utan att trilla i. Början blev ju bra. Fortsättning följer nästa vecka. Om vi överlever.

Skräckfärden mot Ås.

Förra veckan hade vi tagit oss över Ormdalsbäcken utan problem. Stärkta av att starten blivit så bra fortsatte vi i rask passgång mot Ås. På krönet av backen vid Kojbråten tog vi första paus. Synd jag inte intog vatten när vi gick över bäcken, känner mej törstig. Efter ett mindre slagsmål med lokala mygg fortsätter vi vidare mot söder. Redan har solen börjat steka  så gruset blivit i varmaste laget. Vi tar oss förbi Solbergs utan att bli upptäckta och närmar oss baslägret.

Nu är högsta prioritet om vi ska nagga av käket på nervägen eller vänta till hemvägen. Efter votering där husse åberopade sin högre ålder beslutar vi spara maten till hemvägen. Det kom att visa sej öderstiget.  På rakan ner mot Holken i Ås börjar husse vingla med benen. Jag hade avrått honom till att ta de nya skorna men vid undersökning av de gamla ramlade en medelstor sten ledigt genom hålet i höger skosula. Nu började han få skoskav. Vi släpar oss med möda fram till Ås och funderar om vi ska avbryta men eftersom Kropp klarade världens högsta berg vore det fanken om inte vi skulle klara oss hem utan akutsjukvård.

Med skon i handen vänder vi mot norr, efterlämnande fotspår som luktar Kronolja. Ju närmare baslägret vi kom, desto större blev min illavarslande känsla att något inte stod rätt till. När vi kommit förbi chikanen före ladugården och kommit in på rakan utan att dråsa i diket hittar vi kylväskan uppbruten, maten borta, bara en dricka kvar. Jävla grävling!

Operation bakhjulslager.

Tur jag hade annat att göra idag för det blev bara 4 som spelade Tisdagsbollen med en outstanding Ingmarie som segrare men det fick jag inte veta förrän Ove kom med scorekorten på em.

Själv tog jag bilen under armen å begav mej till läkarmottagningen kl 9. Doktorn hissade upp bilen å började rycka i bakhjulen, båda 2 vickade att å fram. Han ordinerade akut operation. Han började med det vänstra som vägrade samarbeta. Skruvarna satt liksom fast efter 16 år. Till sist fick han bort lagerhuset, det var knappt det snurrade runt.

Besök på Biltema för att hämta nya lager å bromsskivor. Då å där tog det trevliga med pensionen slut. Kontokortet magrade rejält. Vi passade på att ta kaffe samtidigt. Högra sidan gick lite snabbare så 3 timmar senare stod bilen på marken igen. Blev så trött efter att ha varit arbetsledare så jag måste ta en längre tupplur.

Måste sen ut å provköra bilen för att kolla om operationen blev bra. Det blev den.

Stannade i Ås å pratade med Maria som var ute å krattade jord. Hon jobbade hos mej för många år sen, länge sen vi sågs så det var trevligt. Hon hade några gäster ute på åkern. Lite långt håll, 400 meter men det blev några bilder ändå.

Stå i kö 08,56.

Det har blivit förfärligt svårt att sova på morronkvisten. Vet inte varför men det är väl att man ingenting gör. Måste tvinga sej att ligga kvar till 7. Nu var jag redan klar med läsning av 6 tidningar å käkat frukost redan vid 8. Måste handla så innan 9 fanns jag utanför Lidl för att slippa köa. Det trodde nog de andra 12-15 som redan fanns där tillsammans med tiggerskan som installerade sej samtidigt.

11-kaffe på Biltema tillsammans med Roy T. Båda var vi undersysselsatta å undrade vad vi skulle finna på att göra. Gjorde en repa runt Ås, såg varken fä eller folk. Tur de hann med invigningen av Resecentret innan de började gräva där.

Hittade 2 överblivna bananer. De är som vi människor, de krymper ihop å blir fläckiga ju äldre de blir. Det blev även ett besök på Maxi där de flesta i ligan satt men det blev inte så kul de flesta satt å stirrade på stressade förbipasserande.

Solen dalade medan jag språkade med min semestrande son.

Sommaren är på.

En -7 gradig morron hälsade mej välkommen upp i morse. Skulle vara hos Bildoktorn först kl 11 så jag kunde dega länge. Hämtade pant vid Simulatorhallen där jag träffade Börje å Anita.

Nu är det gjort i år också men jag blev totalt slut av att bära in vinterhjulen i förrådet. Måste ner till Biltema för kaffe å köpa textillim. Det har blivit revor i 2 överdragsbyxor som måste lagas. Har några till men det är sommarmodellen. Provade limma ena paret innan det blev en roadtrip för att leta nått fotoobjekt.

Där jag förväntade att hitta några fanns inte en enda. De här fanns på 2 olika ställen i Ås å Lerot. Hämtade det elektriska gravljuset på kyrkogården. Pratade med sonen i gårkväll, berättade att jag köpt en fjärrutlösare. Varför det, frågade han, du kan ju använda telefonen. Till sist fick jag till det. Hurra!

Har tvättat en maskin med sängkläder som ska med till tumlaren på Noresund i morron.

Funderingar under sanering.

Morgonen började redan när hemvården hade skiftbyte å solen gnuggade sej i ögonen. Började med att se lite damgolf för att sen ta herrarnas också.

Kom att tänka på gårdagen då vi käkade på Puu Ben. En äldre vithårig dam i rullstol blev exalterad då en norrman med hustru på in. Han var klädd i en ovanlig keps. Damen med rullstolen frågade om han varit sjöman. Det hade han, t o m kapten. Sen bröt det loss bara de hämtat sin mat. Rullstolsdamen pratade konstant hela måltiden, berättade om sin släkt sen slutet av 1800-talet. Nån av dem hade också varit sjömän. Tror norrmannens mat blev kall mot slutet.

Har haft min gamla dammsugare stående ute på altanen i vinter. Till min förvåning startade den. Bak i bilen, där hundburen stått, finns fortfarande spår efter Brandy. Med hjälp av en foppatoffel går det att skrapa ihop håren till en tuss man kan suga upp. Efter 1 timme såg det någorlunda ut. Lagom till skidstafetten.

Började se liggande på spikmattan. Efter 2:dra växlingen satte jag mej upp, sen stod jag å hoppade med en puls jag inte haft sen sista läkarkontrollen i räddningstjänsten 2002. Herre gud va spännande! Måste åka till Biltema å fira.

 

Då kom en man i min ålder fram å undrade om jag fyllde år. Nä, det gjorde jag för 10 dagar sen, den dagen jag avlivade min hund, svarade jag. Då blev han stående å prata tills tårtan å kaffet var slut. Som tur var kom hans kompis å hämtade honom.

Måste återhämta mej med en tupplur innan besök på Ö&B, mitt rakvatten var slut. Köpte ett doftblock som jag ställde in bak i bilen också.  In på Maxi där jag sammanstrålade med Sune å Kurt. Eftersom jag provade rakvattnet innan jag gick in blev Sune riktigt påtänd. Blev inbjuden till bastubad i Ås i morron men det går ju inte för Putte ringer ju på fredagar.

Nä, hittade inget.

Lögn att somna i gårkväll. Å andra sidan vaknade jag desto tidigare bara jag somnade. Känns betryggande när jag ska upp kl 6 på onsdag för att vara i Arvika på blodgivning 8,10. De tar ingen hänsyn till att pensionärer inte behöver nån väckarklocka. Men de ska få en åthutning i alla fall. Att de ska kalla mej på onsdagar har funkat i alla fall. Passar att köpa den goda Hälsolimpan av Wästgötabagarn.

Vädret var ju utmärkt, sämre med fantasin. Åkte Höjavägen – Åslandsvägen – Stråket för att eventuellt hitta något att fota. Det borde jag begripit att det inte fanns för det var inte den första resan jag gjort under åren. Men Brandy fick drälla ute i alla fall.

Kom på att jag nån dag skulle koka kålsoppa eftersom alla andra gjorde det till marken för nån vecka sen. Kollade igenom vad det fanns för råvaror hemma. Det var inte mycket att hurra för, tror salt var det enda som fanns. Vet att jag har haft buljongtärningar men de var borta. Där låg 2 stolpiller i stället men de fanns inte i receptet.

Solen var på nergång bakom nya förskolan men det var lögn att få nån skärpa på bilden.

Lite bättre men inte bra när jag kom ner till Mekonomen på väg till Maxi. Där satt Johan å Gunnar å forskade. Kvällens ämne var trilskande handbromsar innan det gled över mot Torrevieja. Av någon outgrundlig anledning spårade det över på brudar. Som tur var flyttade Ola över så då blev det Folkrace i stället. Johan är ju ordförande i motorklubben, Ola dess allt-i-allo, jag å Gunnar är bara förvånade över det roliga att knuffa nån bil av banan.

Såg ½8 hos mej, denna gång från Arvika. Trevligt när de använder ett begripligt språk. Kvällens värd var ju svensk mästare i korvätning, dryga 30 korvar på 3 minuter. Sture Axelsson klarade av att äta 3 special på raken då Elvier hade sin korvmoj utanför gamla Malms men det var utan tidtagning för 58 år sen.

 

Får spä på med några gamla Junior igen.

Dagen började vid 06 igen. Nu hänger jycken på gärdsgården! Otroligt orolig hela dagen, ut å in stup – i – kvarten.

20151019_114843

Här har vi gått många gånger. Den första på våren 20006 då Brandy gick valpkurs.

20151019_115032

Mjukt å fint i skogen vid Furunäset.

20151019_115424Här stod ” Klubbhuset”. En barack som numera har försvunnit liksom…

20151019_115413

övningsfältet. Det finns bara ett överväxt hinder kvar. Allt annat såldes då Eda Hundklubb las ner. Brandy har käkat upp 4 mattor i hundburen hittills i år. Han verkar inte tycka om att ligga bekvämt så nu har jag skaffat en helt ny typ av matta så får vi se hur länge den håller. Kanske går att regummera i värsta fall.

20151019_161954

Införda i Arvika Nyheter 1996

Ut o motionera.

Det har blivit modernt att motionera på alla upptänkliga sätt. Någon cyklar till Himalaya och knatar uppför Mount Everest. Annan går genom hela Europa. För några år sen gick några vissångare genom hela Sverige.

Husse tyckte vi skulle göra lika dan. Vi övade med att gå upp till gamla tippen vid Slaskerud. Det blir cirka 1 kilometer. Det stötte inte på några problem, han klarade det så uppkäftigheten stegrades. Nu skulle vi gå ända till Gränshallen. Dubbla sträckan om vi skulle ta oss hem. Nu började förberedelserna för nästa kraftprov, järnvägsövergången i Ås!

Han klippte klorna på mej innan han satte sej  med fötterna i en  hink för att mjuka upp eventuella förhårdnader. Medan lukten av gammal fotsvett steg ut hinken mjuknade anletsdragen och han verkade njuta av behandlingen. När inte saxen bet på kartnaglarna fick jag hämta sidavbitaren och sandpapper nummer 3 för att fila av hälarna. Efter insmörjning med en halvliter matolja verkade fötterna klara för strapatserna.

För att inte riskera något upprättade vi ett basläger bakom en nerlagd ladugård vid Höja. En kylväska med dricka, korv och mackor. För att undvika värsta hettan startade vi tidigt på morgonen, en onsdag. Med tänjande steg bar det iväg, förbi Slaskerud och ner mot den strida Ormdalsbäcken. Vi hittade en vadställe utan svårighet och tog oss över på motsatta sidan utan att trilla i. Början blev ju bra. Fortsättning följer nästa vecka. Om vi överlever.

Skräckfärden mot Ås.

Förra veckan hade vi tagit oss över Ormdalsbäcken utan problem. Stärkta av att starten blivit så bra fortsatte vi i rask passgång mot Ås. På krönet av backen vid Kojbråten tog vi första paus. Synd jag inte intog vatten när vi gick över bäcken, känner mej törstig. Efter ett mindre slagsmål med lokala mygg fortsätter vi vidare mot söder. Redan har solen börjat steka  så gruset blivit i varmaste laget. Vi tar oss förbi Solbergs utan att bli upptäckta och närmar oss baslägret.

Nu är högsta prioritet om vi ska nagga av käket på nervägen eller vänta till hemvägen. Efter votering där husse åberopade sin högre ålder beslutar vi spara maten till hemvägen. Det kom att visa sej öderstiget.  På rakan ner mot Holken i Ås börjar husse vingla med benen. Jag hade avrått honom till att ta de nya skorna men vid undersökning av de gamla ramlade en medelstor sten ledigt genom hålet i höger skosula. Nu började han få skoskav. Vi släpar oss med möda fram till Ås och funderar om vi ska avbryta men eftersom Kropp klarade världens högsta berg vore det fanken om inte vi skulle klara oss hem utan akutsjukvård.

Med skon i handen vänder vi mot norr, efterlämnande fotspår som luktar Kronolja. Ju närmare baslägret vi kom, desto större blev min illavarslande känsla att något inte stod rätt till. När vi kommit förbi chikanen före ladugården och kommit in på rakan utan att dråsa i diket hittar vi kylväskan uppbruten, maten borta, bara en dricka kvar. Jävla grävling!