Att träffa gamla skolkamrater.

Dagen började inte så bra. Såg i Arvika Nyheter dödsannonser efter 2 bekanta. En golfkompis å en lekkamrat då vi var små. En bara 54 år, den andre 77. Ner till Biltema där jag träffade 2 som jag gick datakurs med på Eda Brunn 1992. Vet bara en av oss som lyckades efter kursen, han startade Aktiv IT, vi andra fick nöja oss med mindre men vi hade trevligt.

Målsättningen var att jag skulle prova fönstertvätten idag men vädret var grått å mulet dessutom hotar de med regn så det fick vara för då hade det blivit bortkastat. Det har blivit en del tv å vloggar i stället. Nu i kväll trilskades nätet i stället men fick liv i det till slut. Pratade närmare timmen med Putte.

Brandy från 2011

Brandy är inte som andra hundar. Han är säregen. När han ska hälsa på andra hundar eller människor då finns inga spärrar. Det ska hälsas snabbt och högljutt. Annars gör han ingenting utan att överväga vad som händer om han gör si eller så. Vanligtvis kör han sin mycket naturtrogna roll som överkörd bäver. Kan ligga i timtal utan att röra en fena, bara ögonen som följer allt som sker.

Vi hade honom inackorderad hos Britt-Inger medan vi var i Kongsvinger för att spela golf. Eftersom hon sen tidigare har både schäfer och tax ansåg hon inte att det medförde mer jobb att ha hand om Brandy också. Vid utspisning av mat ansåg Brandy inte de andra hundarnas mat acceptabel. Eftersom han fått med en uttjänad glasslåda på 2 liter med egen föda föredrog han den i stället.  Hoppade upp på arbetsbänken, greppade lådan med munnen, hoppade ner och tar av locket med tassen. Sprätte bort den plastskopa som låg överst och käkade sen sin egen mat. Britt-Inger har haft hundar i 44 år men aldrig upplevt något liknande.

Fredagen den 13 passade vår Herre på att vattna jorden samtidigt som han lyste upp tillvaron med lite blixt och dunder. Brandy gillar inte åska, han blir konstigare än han är i vanliga fall. Så hände nu också. Han försvann. Spårlöst borta. Sen jag blött ner alla kläder utan att hitta honom var det bara att resignera och invänta att han självmant dyker upp. Sen regnet upphört (troligtvis fanns inget vatten kvar i molnen) har någon hört kvidande vid huvudbyggnaden. Där hittade vi honom, skitig och mycket blöt, liggande under ett bord.  Dusch och 4 handdukar senare kan han släppas in. Det blir en vedervärdig odör av blöt hund och gubbe i förtältet.

Bertilssons spets hittade en överbliven snok i diket borta hos Märta-Lena. Han tyckte den var käck men det tyckte inte ormen utan högg honom i nosen. Inga svåra skador utom lite svullnad. Brandy tittade bara på när Kerstin jagade ut snoken ur förtältet förra året. Man kunde nästan se ett litet flin.

Brandys kommentar:

Man ska inte hetsa upp sej i onödan. Man ska göra det som är roligt om det inte inverkar på arbetsuppgiften. Husse påstår att jag imiterar en överkörd bäver. Totalt fel, det är en överkörd grävling. Det har varit lite diskussion angående mina matvanor. Tycker inte det gör så mycket om det slinker ner en sork ibland. Man ska ju käka omväxlande kost. Att jag inte åt av Britt-Ingers mat var inte att något var fel på den men då det skickats med käk tyckte jag att den borde väljas.

Regn är av ondo, åska är ondare. Gillar det definitivt inte, varken ljudet eller atmosfären. Var jag gömt mej får bli min hemlighet ifall jag måste återvända dit nån gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s