Mest skåpmat 2.0

Ha, klarade passera 7 i morse också. I morron vaknar jag nog tidigare eftersom det vankas Noresund igen. Som vanligt varenda tisdag lovas det regn. Annars har dagen varit lat som vanligt med avbrott för kaffe på Biltema.

Appropå apelsiner minns jag då Allan å jag 1997 var spellediga i Hammamet, Tunisien. Vi gjorde en promenad utefter stranden, träffade en arab som sålde små trummor. Vi genade genom ett hotell för att komma in på fastlandet igen. Passerade en liten by där apelsinträden hängde ut över gatan. En lastbil rev ner en massa apelsiner, vi dit å knyckte några. De bestod av skal samt kärnor å lite saft, inget kött. Bara att kasta.

Äggkokaren laddad inför morgondagen.

 

Oturen

Jag har drabbats av oturen. Igen! Det hände bakom Gunnarsby, en söndagsförmiddag, några dagar in på det nya året. Tidigt på morron skar jag mej i höger framlabb på något av nattens offer. En ordentligt urdrucken flaska Explorer. Det blev inga större skador som föranledde läkarbesök men medförde ett visst obehag som fortfarande gör sej påmind.

Jag stannade ute så länga att blodet koagulerat, bara för att inte kleta ner mattorna. Städning, är något jag inte tål. Tycker dammsugarslangen liknar en boaorm färdig att krama livet ur mej. Nästan som mattes famntag.

Dagen blev lunch och därmed nästa otur. Bakom Gunnarsby hade det inträffat en sanitär olägenhet. Någon hade spolat ur bakaxel eller växellådan och det uppmärksammade inte jag utan travade rakt in i skiten. Proppfull hela underredet med svart, illaluktande gegga. Mellan tårna, på insidan låren, upp i själva det onämnbara. Nu gick det inte att spara mattorna längre för husse strö sin vana trogen av det blöta med handduken men det svarta missade han. När matte återfått andan efter utbrottet återstod nästa elände. In i duschen med schampo, avfettningsmedel och hela faderullan. Blöta handdukar, blöta väggar, som gödsel för mögelsvampen.

Vad blir nu kontentan av denna olycka? Jo, vad ni än gör, håll er mitt i vägen för bilarna är minsta risken!

Tuta och kör.

Överkursen på ” Hur knuffar du bäst din medtrafikant av vägen, steg 2 ” är avslutad. Årets första folkracetävling på Hökedalen är avklarad. Bättre väder än i fjol men ändå kallt enligt husse. Han har ingen cirkulation nedanför knäna så det bästa vore om han kunde montera på två varmvattenshinkar på fötterna.

Det märks att fortbildningen ger resultat för nu var knuffarna hårdare och mera precisa. Det hela verkar kul men jag har en aning i ryggmärgen att folk kommer för att se när någon stackars sate välter. Idén med bantävling verkar vettig för nu ser vi hela banan från en plats. På vanligt rally hinner vi bara se snöröken efter bilarna, inte vem som kom. Det blir en väl bevarad hemlighet om nu inte arrangörerna satt upp högtalaranläggning så de kan berätta vem som startat i andra änden på sträckan.

Vad som lockar ut så mycket folk i skogen måste vara korvgrillningen. Att någon skulle få en kick av förhöjd koldioxidhalt verkar lite löjligt men man vet aldrig, det finns så många underliga böjelser.

En annan sak som var annorlunda i år mot förra året var att korven inte var så förtvivlat varm. Den verkade större, bjöd lagom tuggmotstånd, lagom varm och gratis! Även publiken visade sej från sin givmilda sida och överlät bitar att sin surt förvärvade matbit.

Berättade om tävlingen för Nelson när jag kom hem. Han verkade tänd på att ställa upp för han är kolossalt kvick de första 50 metrarna men har dragits med hästhosta en längre tid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s