På glid.

Vet inte om jag nämnt det tidigare men jag gillar inte vintern. Gjorde det i unga år då det fanns skare där man kunde cykla över gärdena till skolan. Det var månljust så man kunde åka skidor till 21 på kvällarna. Nu är det bara halt.

Dagen har varit på glid i stort sett hela dagen. Det började med en riskabel hundpromenad. Brandy som inte går på syn utan lukt kanade runt som en drucken hockeyspelare. Själv stapplade jag runt som en knäsvag 75-åring med blicken fastnitad på isen som tidigare varit sandad men numera har det smält ner. Sture ringde innan jag kom hem men jag vågade inte svara.

Glidandet fortsatte i Åre. Det jag fastade för var att jag åkt i den backen 2002 utan att slå ihjäl mej men det var ingen tidtagning då. Sen fortsatte det glida i Falun för att fortsätta i Holmenkollen.

Oerhört med folk på Centret idag. På Maxi fick jag veta idén med Amerikan Express-kort. Man får åka VIP-hiss på Plaza i Oslo med ett sådant. Den som ägde kortat handlade av mej då jag hade BP. Det var han ensam om å jag var förbannad för det kostade mej 8% av inköpssumman när det användes. Nu var det inte han som berättade det utan Bosse V.

Under sista promenaden kunde det gått riktigt åt helvete. Som tur var såg jag katten före Brandy så jag kunde parera när han satte iväg.  Såg lite på kvällens nya program Stjärnornas Stjärna bara jag sett gårdagens glömda Skavlan. Det verkade ju riktigt trevligt. Har inte tagit en enda bild idag. Vi kör en Junior igen.

Från lavinhund till rökdykare.

Nästa steg i utvecklingen har varit att utbilda mej till rökdykare. Eftersom lavinhundar är dåligt  efterfrågade under sommarhalvåret måste det till lite mer för att få skutan att gå runt. Nu har jag varit på brandstationen i Arvika under en vecka för att lära mej bistå människan även under andra, inte alltför angenäma omständigheter.

Det började med att Tomas Erlandsson bjöd på hembakade bullar för att skapa bra gruppkänsla. Efter en kvart var bullarna slut så han åkte hem för att baka fler. Första tiden fick jag vikariera som levande brandvarnare men ingen brand uppstod, bara någon enstaka fimp som singlade ner. Ambulanspersonalen började tycka synd om mej där jag låg ensam och övergiven, så de bjöd mej på någon inälva av en inbiten rökare de kört tidigare under dagen. Det kunde lika väl varit falukorv, den är också rökt.

Efter några dagar var det dax att åka ut till Vik för att rökdyka i övningshuset. Orden var klar! Leta upp gubben och släpa ut honom! Tillsammans med några Åmotforsbor och Jarnskeinger begav jag mej in i röken. Vad ser man i rök? Inte ett piss!  Vi trevade oss genom undervåningen utan resultat men på övervåningen fick vi napp. Inte att vi såg honom men han hade troligtvis ätit något olämpligt för han hade dragit av en rökare så lukten borde känts ända nere i Furtan. Därav kan man dra slutsatsen att andningen inte upphört. Eller att han redan börjat ruttna. Efter en snabb obduktion av Lellis och Öholm kunde ambulansen avskrivas. Denna gång!

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s