Nu blir det gamla grejer igen eftersom det enda som hänt är vinterns 5:te semla på Biltema med fam Furuset + Bullen. Gamla Junior från 11/ 16 jan 1996
Väderbyte.
Äntligen släpper Kung Bore litet på stryptaget och nagelsprätten känns inte så påtaglig längre. Mamelucker och långkalsonger kan äntligen få välbehövlig vädring. Det brukar bli lite väderspänning efter helgerna.
Då kommer som på beställning den hjärtinfarktframkallande snön, till glädje för några till förbannelse för andra. Om inte annat så gläder det snöröjningspersonalen som fick tillbringa helgerna hemma innan helvtet bröt ut. Bara att vänta att allt ska regna bort så de får börja om på nytt. Hoppas Valfjället får behålla snön så de kan genomföra sitt SM.
Vargen har varit synlig i Häljeboda. Gråben håller till vid Klätten men gör utflykter upp mot Kyrkskogen med jämna mellanrum. Hade jag varit med skulle jag bitit svansen av den rackarn. Det kan vara han som käkat upp den lilla ulltussen uppe i Ås. Å andra sidan kan han vara oskyldig så att det är jättejamaren lokatten som fått ett skrovmål. Eller människan som helt enkelt snott vovven. Det lutar mest åt det hållet när man hör på tv hur folk uppför sej. Kan de vara så jävlig mot varandra , kan de vara jävliga mot oss andra djur.
Men det finns faktiskt generösa människor också. Bakom gamla järnhandel står en hel husvagn full av salami. Sällan man kan smita förbi utan att de prackar på mej några skivor. Som det vänliga själ jag är skulle det vara ofint att inte smaka när de ändå bjuder.
Oturen
Jag har drabbats av oturen. Igen! Det hände bakom Gunnarsby, en söndagsförmiddag, några dagar in på det nya året. Tidigt på morron skar jag mej i höger framlabb på något av nattens offer. En ordentligt urdrucken flaska Explorer. Det blev inga större skador som föranledde läkarbesök men medförde ett visst obehag som fortfarande gör sej påmind.
Jag stannade ute så länga att blodet koagulerat, bara för att inte kleta ner mattorna. Städning, är något jag inte tål. Tycker dammsugarslangen liknar en boaorm färdig att krama livet ur mej. Nästan som mattes famntag.
Dagen blev lunch och därmed nästa otur. Bakom Gunnarsby hade det inträffat en sanitär olägenhet. Någon hade spolat ur bakaxel eller växellådan och det uppmärksammade inte jag utan travade rakt in i skiten. Proppfull hela underredet med svart, illaluktande gegga. Mellan tårna, på insidan låren, upp i själva det onämnbara. Nu gick det inte att spara mattorna längre för husse strö sin vana trogen av det blöta med handduken men det svarta missade han. När matte återfått andan efter utbrottet återstod nästa elände. In i duschen med schampo, avfettningsmedel och hela faderullan. Blöta handdukar, blöta väggar, som gödsel för mögelsvampen.
Vad blir nu kontentan av denna olycka? Jo, vad ni än gör, håll er mitt i vägen för bilarna är minsta risken!
